Kort historik om Urfjäll

Urfjäll var länge det enda huset vid Lillsjön. Man tror, att i början av 1700-talet att det endast stod ett litet timrat hus på platsen, som under åren byggdes ut till nuvarande byggnad. När marken först bebyggdes tillhörde den Sylta By, men förvärvades senare av ägaren till Ekhammar. Detta är antagligen förklaringen till namnet Urfjäll eftersom ordet är en gammal beteckning på ett markområde som ägs av någon utomstående, någon som inte hör till byn. Ägaren sålde dock ganska snart tillbaka stugan med tillhörande mark till Sylta.

På 1840-talet blev ägorna länsbostadsställe och döptes om till Abrahamsberg. Länsman Carl Oscar Julin förvaltade ägorna från sin bostad i Sandgrind i närheten av Lillsjön. År 1864 byggde han en gråstenskällare nere vid sjön och därefter följde en utbyggnad av stugan både på längd, bredd och höjd. Han lät bygga de två flyglarna och huset fick därmed sin nuvarande herrgårdskaraktär. År 1870 flyttade länsman Julin in i sitt nya hus och innan han flyttade därifrån 1897 lät han bygga till ett stall och ytterligare två småhus. Mycket tyder på att huset även använts som arrestlokal under länsmannens tid i huset. Bl a har det funnits ett galler i köksskafferiet som vittnar om detta.

Urfjäll på sin storhetstid runt 1900-talets början.

År 1897 flyttade Erik Rålamb in i Abrahamsberg och återtog det gamla namnet Urfjäll. Släkten Rålamb har ägt många gods inom kommunen, ända sedan den förste familjemedlemmen, adlad av Gustav Vasa, kom i besittning av Brogård. Erik Rålamb var en uppmärksammad skulptör och målare. Hans motiv var djur, framförallt hästar. Han prydde matsalens väggar (vår förskolas lekrum) med älgar, fåglar och jägare i ett vackert skogslandskap. De välbevarade Mariebergs-kakelugnarna på Urfjäll har hämtats från vinden till det Rålambska familjegodset Granhammar, känt bl a för sina fina kakelungnar. Under Rålambs tid byggdes huset ut åt sjösidan och hela huset vitrappades. Ett badhus byggdes nere vid sjön, en lindallé anlades, flera träd planterades i trädgården och ballustraden uppfördes. Vid slutet av allén stod det järngrindar ut mot gamla E18.

Omkring 1907 flyttade Rålamb ut och in flyttade kommendörskapten (senare hovmarsalk) Fredrik Mauritz Peyron. Peyron byggde ut stallet för att rymma flera hästar och ett bilgarage. Han byggde även ett pumphus för att ta vatten ur sjön.

Därefter ägdes Urfjäll av direktör Karl Ekström och år 1920 köptes gården av en direktör N. N. Grönquist. Han bekostade indragning av el och värme. 1921-23 ägdes gården av Sigge Claesson och därefter av en godsägare Lindhé som bara ägde huset ett år, 1923-1924.

Urfjäll har som synes haft många ägare och de flesta har enligt uppgift fått sälja det av ekonomiska själ. Anledningen sägs vara den dåliga jorden som tillhör ägorna.

År 1924 övertogs Urfjäll av paret Nilsson, Otto Samuel Reinhold och Emma Sofia, som började driva pensionat på Urfjäll. De lät göra ett hål i bryggan nere vid sjön så att gästerna kunde bada ostörda. En kvinna, Dagny Åberg, vittnar om livet på pensionatet Urfjäll där hon arbetade som köksa under jul- och nyårshelgen i några år. Hon berättar att gästerna bodde på pensionatet i över en vecka eller en månad för att vila upp sig.

”– Herr Nilsson var mycket storvuxen. När han kom ner på morgonen till köket klappade han alla i ändan och lipade som en tjur. På pensionatet fick man se många olika sidor av hur de så kallade fina folket kunde bära sig år. De var verkligen inte ett dugg bättre än annat folk, egentligen värre, fast det talades aldrig så mycket om det. Jag blev mycket upprörd över det ”snusk” och de känslokalla människor jag fick se.”

Gården drevs som pensionat till 1931 och köptes då till grevinnan Josephine Piper från Piperska Ängsö som ”änkesäte”. Urfjäll ärvdes av grevinnans dotter Britta Piper, som tidigare gift sig med Fredrik Barnekow och fått en son Rutger Barnekow, senare direktör för SEB. Fredrik var överstelöjtnant och jagade ofta i området. När Barnekow dog såldes fastigheten vidare till ögonläkare Björn Tengroth (chef för Karolinskas ögonklinik) i slutet av 1970-talet. Familjen Tengroth bodde kvar på Urfjäll till 1985 då kommunen köpte huset och marken.

Kommunen splittrade ägorna och sålde valda delar. Huvudbyggnaden såldes till Montessoriförskolan Fem små stjärnor, idag Urfjälls Montessoriskola. I början drevs här bara en förskola men år 1997 utvecklades verksamheten till att inrymma även årskurserna 1-3. 1998 färdigställdes ytterligare en klassrum och efter mer renovering var skolan fyllt utbyggd år 1999 för åk 1-5.

Källor:

• ”Ortsbor berättar”, en skriftlig sammanställning av bandade intervjuer, 1954-2004, Börje Sandén
• ”Vi skriver i Upplands-Bro”, sammanställning av intervjuer mm, 1977-2004, Börje Sandén
• ”Det hände i Upplands-Bro”, En hembygdsbok, 1984, Börje Sandén
• ”Vad hände egentligen?”, 1990, Börje Sandén
• Stockholms Näs och Westra Ryd, Sockenbeskrivning, Vad gamla röster tala, 1928, Carl G. Widman
• Urfjälls historia, 1991, Kristin Johansson

Kuriosa

Bygget av detta badhus vid Urfjäll år 1894 föranledde en stämning av Ekmans snickerifabrik i Stockholm. Snickerifabriken hade anlitats för att leda bygget av ett badhus vid Urfjäll. Man slog ner pålarna till badhuset med en hejare medan isen ännu låg kvar. Arbetet utfördes i påsktid och eftersom man var rädd att isen skulle gå upp inom kort beslöt man att fortsätta pålningsarbetet även på Långfredagen. Detta var enligt gällande lagstiftning ett sabbatsbrott, en straffbar handling. Snickerifirman blev ålagd att böta tio kronor per snickare som deltagit vid bygget.